Ta hjälp av hypnos och skjut upp din prokrastinering
Hjärnan vill lösa en jobbig känsla – inte din uppgift
Varför skjuter vi upp sådant vi egentligen vill få gjort?
Och varför tycks viljan ibland inte räcka till?
På sidan får du både förståelse och konkreta råd som kan hjälpa dig att komma igång och skapa nya mönster.
Du kan också läsa om hur jag använder hypnos för att arbeta med de tankar, känslor och automatiska reaktioner som kan ligga bakom prokrastinering.
PÅ DEN HÄR SIDAN
Hypnosterapi vid prokrastinering
Varför skjuter man upp saker?
Prokrastinering i relationer
Vad är prokrastinering?
Prokrastinering innebär den ädla vanan att skjuta upp saker till senare. På plussidan finns att det skapar utrymme för reflektion och, om man har tur, upptäckten att uppgiften inte ens behövde utföras i slutändan.
Men oftast betraktar vi prokrastineringen som något negativt, eftersom det lätt leder till att vi inte får någonting gjort över huvud taget. Utom möjligtvis andra ovanor, som i sin tur inte direkt förbättrar prokrastineringens rykte.
För visst har även du:
-
låtit bli att städa för att i stället fastna framför tv.
-
hoppat över tvättstugan och i stället hamnat i soffan med en fika och Facebook.
-
struntat i att laga mat och i stället tagit ännu en cigarett.
-
väntat med deklarationen och i stället spelat datorspel.
-
glömt gratulera din faster på födelsedagen och i stället somnat med handen i chipspåsen.
Det märkliga är att vi ofta vet precis vad vi borde göra – och ibland till och med vill göra det. Ändå verkar något annat hinna ta över. Det är också där prokrastinering blir intressant.
För vad är det egentligen som händer när viljan säger en sak och beteendet gör något annat?
Hypnos vid prokrastinering
Jag heter Mats Gaffa Karlsson och arbetar med hypnosterapi. I mitt arbete kan vi tillsammans undersöka vad som händer när du fastnar eller skjuter upp något:
-
Vad händer precis innan?
-
Vilka känslor dyker upp?
-
Vad gör det andra beteendet mer lockande just då?
När vi börjar förstå våra egna mönster kan också känslan av skuld och maktlöshet minska.
Hypnosterapi kan vara ett sätt att arbeta med de tankar, känslor och automatiska reaktioner som håller ett beteendemönster vid liv. Målet är inte att kämpa mot hjärnan, utan att hjälpa den hitta nya möjligheter.
Nya erfarenheter kan skapa nya mönster
Många märker att motivationen dyker upp automatiskt när de väl har tagit sig an uppgiften. Med hjälp av hypnos kan vi utforska och öva på nya sätt att reagera och agera, utan att situationen behöver uppstå på riktigt.
Nya erfarenheter kan ge hjärnan nya val – och där kan förändringen börja.
Boka tid hos Gaffa Art
Om du vill ha min hjälp med din prokrastinering är du välkommen till min mottagning vid Hötorget i Stockholm (Kungsgatan 37) eller online. Priset är 1 200 kr per session (60–90 minuter).
När du hittar det första steget mot ditt mål har du två val:
Skjuta upp att göra det – eller skjuta upp själva prokrastineringen!! :-)
Varför skjuter jag upp saker fast jag vill göra dem?
För att viljan inte är det enda som styr vårt beteende.
När en uppgift väcker motstånd, stress eller andra jobbiga känslor kan hjärnan prioritera att komma bort från obehaget framför att få uppgiften gjord.
Det kan kännas som om någon annan håller i ratten. Någon som dessutom redan har bestämt riktningen innan vi blivit medvetna eller tillfrågade.
Hjärnan vill lösa en känsla – inte din uppgift
Uppgiften kan kännas oöverkomlig, tidskrävande, tråkig, svår eller meningslös. Det kan också finnas stress, perfektionism, rädsla att misslyckas eller oro att inte räcka till.
När hjärnan upplever att något kostar mer energi än det verkar ge tillbaka försöker den ofta hjälpa oss bort från obehaget så fort som möjligt.
Vi kanske tror att problemet är uppgiften. Men för hjärnan kan problemet lika gärna vara känslan som uppgiften väcker.
Är prokrastinering lathet eller brist på disciplin?
Nej – prokrastinering handlar nästan aldrig om lathet i den mening som ordet vanligtvis används.
Ändå är det lätt att tänka så när man gång på gång skjuter upp något man både vill och behöver göra. ”Det är bara att ta sig i kragen och sätta fart.”
Problemet är att skuldbeläggandet lätt blir ytterligare en del av problemet. Om jag både har svårt att komma igång och dessutom börjar betrakta mig själv som lat eller odisciplinerad, ökar knappast lusten att ta itu med uppgiften. Detta är särskilt viktigt att tänka på för den som har exempelvis ADHD, där svårigheter att komma igång inte bör förväxlas med lathet.
Att förstå varför man skjuter upp saker är därför ofta en bättre utgångspunkt än att anklaga sig själv för att inte komma igång med uppgiften.
Varför återkommer beteendet?
Om hjärnan upptäcker att ett beteende lindrar stress, skapar trygghet eller ger en snabb belöning finns det stor chans att det upprepas. Det som fungerade för stunden kan bli hjärnans självklara val nästa gång en liknande situation uppstår.
Efter ett tag kan beteendet börja gå på autopilot och utvecklas till en vana – hjärnan behöver helt enkelt inte ta ställning på nytt varje gång.
Det gäller även sådant som mobilscrollande och prokrastinering. Men det fungerar åt båda håll.
Nya beteenden kan också bli nya vanor.
Bli en smart kartläsare
Prokrastinering handlar om mentala processer och då är hjärnan vår viktigaste samarbetspartner. Det handlar därför mindre om att kämpa mot hjärnan och mer om att hjälpa den hitta nya vägar.
Vår medvetna vilja kan kanske inte alltid ta över ratten – men den kan bli en ganska smart kartläsare.
När prokrastinering påverkar andra
Prokrastinering påverkar inte alltid bara den som skjuter upp saker. Om det handlar om sådant vi har lovat att göra eller sådant andra människor är beroende av kan uppskjutandet också påverka relationer.
Den som väntar kanske börjar påminna, tjata eller till slut göra uppgiften själv. Det kan i sin tur skapa irritation, dåligt samvete och konflikter – och plötsligt har en ogjord uppgift blivit ett problem mellan två människor.
Att förstå sitt eget sätt att prokrastinera handlar därför inte bara om att få mer gjort. Det kan också handla om att ta ansvar för hur våra beteenden påverkar människor omkring oss.
När allt blir möjligt blir det också lätt att skjuta upp saker
När jag gick i skolan fanns det tydliga signaler för när saker skulle börja och sluta. Skolklockan ringde, lektionen började och det fanns egentligen ingen väg runt det. Om mattelektionen var igång så var den igång.
Läxorna hemma blev däremot mycket svårare. Där fanns ingen tydlig början, inget sammanhang och inget naturligt startskott. Plötsligt behövde man själv skapa strukturen.
Jag märkte senare samma sak som frilansmusiker med oregelbundna arbetstider. När börjar egentligen en dag? När är det dags att sätta igång? - När allt blir möjligt blir det också lätt att skjuta upp saker.
Du förstår säkert vid det här laget att de mest effektiva metoderna är de som samarbetar med din hjärna, istället för att tvinga dig till sånt som känns jobbig. Här kommer tre olika förslag på hur du och din hjärna kan förstå varandra bättre och skapa ett givande samarbete!!
Enkla tips för att hantera prokrastinering
Det finns många tekniker och metoder för att hantera prokrastinering. Men innan du börjar leta efter den perfekta metoden kan det vara klokt att fundera över var i processen just du brukar fastna.
Lär känna var du fastnar
Om du har en uppgift framför dig kan vägen tyckas ganska enkel. Du behöver kanske fundera över hur du ska göra den – och sedan faktiskt göra den. - Planera → göra
Men om du har flera uppgifter framför dig tillkommer ytterligare ett steg.
Vad är viktigast? Vad behöver göras först? Eller är det kanske smartare att börja med något enkelt och få det ur världen? Då kan vägen i stället se ut så här: - Välja → planera → göra
Problemet är att det går alldeles utmärkt att prokrastinera i alla tre stegen.
Vi människor fungerar dessutom olika. För en del skapar planering lugn och struktur. Andra kan fastna i själva planeringen och aldrig riktigt komma fram till uppgiften. Vissa vill veta precis hur de ska göra innan de börjar, medan andra hellre sätter igång och hittar vägen under arbetets gång.
Var brukar du fastna – i valet, planeringen eller själva uppgiften? Och vad hjälper just dig vidare?
Hjälp hjärnan över tröskeln
Oavsett var du brukar fastna finns det en tröskel som måste passeras – själva starten. Det gäller lika mycket när uppgiften är att välja eller planera som när det är dags att faktiskt göra något.
För att hjälpa min egen hjärna över den tröskeln använder jag enkla strategier som:
-
en timer
-
ett schema
-
ett tydligt tidsfönster
När jag började skriva den här texten hade jag exempelvis bara 20 minuter på mig innan ett möte. Jag satte en timer på 15 minuter och bestämde mig för att bara skriva tills den ringde.
Det intressanta är att motståndet ofta minskar så fort man väl kommit igång. Det är också principen bakom Pomodoro: hjärnan får veta när något börjar, hur länge det ska pågå och att pausen eller slutet faktiskt kommer.
Vi kan också utnyttja sådant som hjärnan redan har lärt sig att tolka som startsignaler:
-
Visst upplever du att någonting ska hända om du plötsligt hör en nedräkning från 10... 9... 8...
-
Visst blir du beredd på ett startskott när du hör ”På era platser – färdiga – gå!”
-
Och vi får inte glömma klassikern: ”1 2 3, på det fjärde ska det ske – Nu Gör Jag Det!”
Ibland behöver vi alltså inte vänta på att motivationen ska dyka upp.
Det kan räcka med att hjälpa hjärnan förstå: Nu börjar vi.
Sidan senast uppdaterad: 15 september 2026
Skriven av Mats Gaffa Karlsson. Hypnosterapeut, Havening Practitioner, vice ordförande International Hypnotists Guild
Vanliga frågor om prokrastinering - FAQ
Vad är prokrastinering?
Prokrastinering innebär att vi skjuter upp något som vi egentligen har tänkt eller behöver göra, trots att uppskjutandet kan få negativa konsekvenser. Det kan handla om allt från små vardagssysslor till arbete, studier eller viktiga beslut.
Varför prokrastinerar man?
Det finns många orsaker. Uppgiften kan kännas tråkig, svår, otydlig eller överväldigande, men prokrastinering kan också hänga ihop med exempelvis stress, perfektionism eller rädsla för att misslyckas. Att skjuta upp uppgiften blir då ett sätt att slippa obehaget för stunden.
Är prokrastinering en diagnos?
Nej, prokrastinering är inte en diagnos utan ett beteende som de flesta ägnar sig åt ibland. Återkommande svårigheter med att komma igång, planera eller slutföra uppgifter kan däremot förekomma vid exempelvis ADHD, depression eller ångestproblematik. Prokrastinering i sig betyder alltså inte att man har någon diagnos.
Varför fungerar prokrastinering så bra på kort sikt?
Därför att den faktiskt kan lösa ett problem – för stunden. Om en uppgift väcker stress, osäkerhet eller motstånd försvinner en del av obehaget när vi gör något annat. Hjärnan får en snabb belöning eller lättnad, medan konsekvenserna av uppskjutandet kommer först senare. Det är en ganska bra affär för stunden. Problemet är räntan.
Kan man prokrastinera sådant man tycker om?
Absolut. Det behöver inte vara själva uppgiften vi vill undvika. Även något vi tycker om kan innehålla prestationskrav, svåra val eller en otydlig startpunkt. Ibland kan det också vara just mängden möjligheter som gör det svårt att komma igång. Att vilja göra något och att faktiskt komma igång med det är helt enkelt inte alltid samma sak.
Hittade du inte svaret på din fråga? Kontakta mig eller boka en session direkt.