kontrollbehov kan vara en jobbig hypnos att vara i

Ta kontroll över ditt kontrollbehov med hypnos

Dina tankar är aldrig sanning – även om de absolut kan stämma överens med sanningen.

Att vilja ha kontroll är mänskligt. Känslan av kontroll gör oss trygga och avslappnade.

Problemen uppstår när behovet av kontroll riktas mot sådant som ligger utanför vår kontroll eller inte är vårt ansvarsområde. Då skapas istället oro, rädsla och stress – utan kontroll.

Den här sidan beskriver hur våra tankar, känslor och beteenden kan skapa kontrollbehov som till slut börjar styra oss.

Vad är kontrollbehov?

Kontrollbehov är en önskan att kunna förutse, påverka eller styra det som händer – omkring dig, i relationer eller inom dig själv. Alla människor har ett behov av kontroll och det är i grunden något positivt. Vi behöver kunna planera, fatta beslut, ta ansvar och påverka våra liv. Problemet är alltså inte att du har kontrollbehov.

Problemet uppstår när kontrollbehovet riktas mot sådant du inte kan kontrollera – eller sådant som egentligen inte är ditt ansvar att kontrollera.

Du kan påverka hur väl du förbereder dig inför ett möte, men inte kontrollera vad andra kommer att tycka om dig.
Du kan planera en resa, men inte kontrollera allt som kan inträffa.
Du kan bry dig om människor omkring dig, men du kan inte ta ansvar för deras tankar, känslor och val.

När tryggheten blir beroende av att du ändå försöker få kontroll över det okontrollerbara kan ett överdrivet kontrollbehov börja begränsa dig.

Upplevelsen av brist på kontroll kan då väcka så starkt obehag att du till slut tappar kontrollen över själva kontrollbehovet.

Paradoxalt nog kan ett överdrivet kontrollbehov alltså bli ett försök att kontrollera negativa känslor. Men negativa känslor är inte farliga – de är bara obehagliga.

I dessa fall är det ofta inte mer kontroll som behövs – utan mer tillit.

Symtom på överdrivet kontrollbehov

Kontrollbehov kan se väldigt olika ut. För en person handlar det om att planera varje detalj. För en annan om att ständigt fundera över vad andra människor tänker.

Känner du igen något av det här?

Du har svårt att lämna saker åt slumpen.
Du vill gärna veta i förväg vad som kommer att hända.
Du dubbelkollar sådant du egentligen redan vet är gjort.
Du har svårt att delegera eller lita på att andra löser saker på sitt sätt.
Du tar ansvar även för sådant som egentligen ligger utanför din kontroll.
Du ältar situationer i efterhand och funderar över vad du borde ha gjort annorlunda.
Du försöker förutse problem innan de uppstår.
Du blir stressad eller irriterad när planer plötsligt förändras.
Du söker bekräftelse från andra för att försäkra dig om att du gjort rätt.
Du försöker kontrollera dina egna tankar, känslor eller reaktioner.

Det avgörande är inte kontrollbeteendet i sig, utan vad du försöker kontrollera, varför du gör det och hur mycket det begränsar dig i din vardag.

Varför får man överdrivet kontrollbehov?

Bakom ett starkt kontrollbehov finns ofta rädsla eller någon annan känsla vi helst vill slippa uppleva.

Det kan vara rädsla att misslyckas, göra bort sig, bli avvisad eller förlora något som är viktigt för oss. Ibland handlar det om rädslan för andras åsikter och våra tolkningar kring dessa. Ibland handlar det om rädslan för våra egna reaktioner på oss själva.

Kontrollbeteendet blir då ett sätt att försöka skapa trygghet. Om jag bara kan förutse vad som ska hända, tänka igenom alla möjligheter eller försäkra mig om att inget går fel kanske jag slipper känna rädsla, oro eller osäkerhet.

Varför kan jag inte släppa kontrollen?

För att du inte har kontroll över alla dina tankar.

En stor del av de tankar som spontant dyker upp i vårt medvetande är kopplade till hjärnans standardnätverk (Default Mode Network). Vi väljer inte medvetet dessa tankar – de dyker upp.

Så länge tankarna är behagliga eller alldagliga är det inget problem. De kan till och med bidra till kreativitet och nya idéer.

Problemen börjar när tankarna fastnar i upplevda hot och katastrofscenarier. En tanke väcker en känsla och känslan signalerar att något är viktigt. Ditt nervsystem vill rädda dig och har tolkningsföreträde. Hjärnan börjar leta efter en lösning.

Om vi kan göra något åt situationen är det förstås bra. Men ofta försöker vi lösa problemet genom att kontrollera tankarna, känslorna eller något annat som ligger utanför vår kontroll.

Hjärnan vill lösa en känsla – inte minska ditt kontrollbehov.

Kontrollbeteendet blir därför en del av lösningen ur hjärnans perspektiv. Problemet är att det inte finns någon naturlig slutpunkt när vi försöker kontrollera det okontrollerbara.

Ju mer du försöker försäkra dig om att allt är under kontroll – desto fler saker kan hjärnan hitta som behöver kontrolleras.

Tillit – när kontrollen inte fungerar

Tillit till att du har gjort vad du kan.
Tillit till att andra människor får ta sitt ansvar.
Tillit till att du kan hantera det som händer även om det inte blir som du tänkt dig.

Och kanske framför allt – tillit till att du kan känna oro, rädsla eller osäkerhet utan att omedelbart behöva göra någonting åt känslan.

Ironiskt nog klingar känslor ofta ut lättare när vi slutar försöka kontrollera dem. Då blir det också lättare att tänka klart och upptäcka andra möjliga sätt att förhålla sig till situationen.

Hur skulle det kännas att ha tillit när kontrollen inte hjälper?

Kontrollbehov i relationer

Att bry sig om andra människor innebär naturligtvis också att försöka påverka det som händer dem. Vi hjälper, stöttar, varnar och ger råd.

Svårigheten uppstår när vår egen trygghet börjar bli beroende av vad någon annan tänker, känner eller gör.

Då kan kontrollbehovet visa sig genom att vi vill veta vad den andre tänker, behöver upprepade försäkringar om att relationen är trygg eller reagerar starkt när någon gör något vi inte önskar eller hade räknat med.

Svartsjuka, bekräftelsebehov, överdrivet ansvarstagande eller svårigheter att lita på att någon annan klarar sig utan vår hjälp kan också bli sätt att försöka skapa trygghet.

Andra människor är samtidigt kanske det tydligaste exemplet på något vi aldrig kan få fullständig kontroll över.

Vi kan lyssna, fråga, påverka och berätta vad vi själva behöver. Men ansvaret för en annan människas tankar, känslor och val tillhör ytterst den människan. Dessutom brukar människor sparka bakut när deras självbestämmande ifrågasätts.

Kontrollbehov och perfektionism – vad är tillräckligt bra?

Kontrollbehov och perfektionism går ofta hand i hand. Att vilja göra ett bra jobb är knappast ett problem. Höga ambitioner, noggrannhet och förberedelser kan vara stora tillgångar.

Problemet uppstår när känslan av trygghet blir beroende av att resultatet måste bli perfekt.

Om misstag känns hotfulla blir det naturligt att försöka kontrollera så många detaljer som möjligt. Du kanske förbereder dig lite mer än du egentligen behöver, läser igenom mejlet en gång till eller har svårt att känna dig färdig med en uppgift.

Det kan också vara svårt att lämna över något till någon annan – inte för att personen är inkompetent, utan för att du inte längre kan kontrollera resultatet.

Perfektionismen kan lätt bli en kontrollstrategi: "Om jag bara gör allting tillräckligt bra minskar risken för att något går fel."

Om hjärnan söker fullständig säkerhet finns det alltid något mer att kontrollera, förbättra eller fundera över.

Att släppa på perfektionismen behöver inte betyda att du ska sänka dina ambitioner.
Det kan istället handla om att göra det du faktiskt kan – och därefter känna tilliten till att du kan hantera resultatet även om det inte blir precis som du tänkt dig.

Strategier för att släppa överdriven kontroll

Att minska sitt kontrollbehov handlar om att öva på att skilja mellan det du kan påverka och det du behöver möta med tillit.

Börja gärna med små saker:

Låt någon annan bestämma.
Välj en situation där resultatet inte är särskilt viktigt och träna på att känna tillit till någon annans beslut.
Låt bli att dubbelkolla.
Har du redan kontrollerat att något är gjort? Prova att stå kvar i känslan av osäkerhet och lita på att den första kontrollen räcker.
Lämna över ansvar.
Låt någon annan lösa en uppgift på sitt sätt – även om du själv hade gjort annorlunda. Ansvaret följer med uppgiften.
Öva på tillräckligt bra.
Skicka mejlet, avsluta uppgiften eller lämna ifrån dig arbetet utan att först försöka skapa fullständig säkerhet kring resultatet.
Fråga dig vad du faktiskt kan påverka.
Finns det något rimligt du kan göra – gör det. Om inte, prova att möta det som återstår med tillit istället för mer kontroll.

Lägg samtidigt märke till vad som händer inom dig. Vilken tanke dyker upp? Vad är du rädd ska hända? Vilken känsla får dig att vilja återta kontrollen?

Tillit betyder inte att du vet att allt kommer att gå bra.
Det betyder att du inte behöver veta det för att kunna släppa kontrollen.

Poängen är alltså inte att tvinga bort kontrollbehovet, utan att upptäcka att du kan känna osäkerhet utan att automatiskt behöva göra någonting åt den.

Hypnos kan hjälpa dig att förändra relationen till kontrollbehovet

Många med starkt kontrollbehov funderar över om de kan gå in i hypnos eftersom de är rädda för att tappa kontrollen.

Jag brukar beskriva själva kontrollbehovet som en sorts hypnotisk upplevelse: uppmärksamheten blir så upptagen av hotet och behovet av att lösa det att andra perspektiv får svårt att tränga igenom.

Ett överdrivet behov av kontroll drivs ofta av oro och andra känslor. Att logiskt förstå vad som händer räcker därför inte alltid – du behöver också en känsla som gör det möjligt att släppa kontrollen.

Tillit är en sådan känsla.

När du känner tillit behöver hjärnan inte längre försöka skapa samma trygghet genom kontroll. Det är här hypnosterapi kommer in i bilden.

Hur går en session med hypnosterapi till?

När du kommer till mig börjar vi därför med att ta reda på hur just ditt kontrollbehov fungerar – hur det "går till".

Vad försöker du kontrollera? Vad kan du faktiskt påverka? Vad ligger utanför din kontroll eller ditt ansvar? Vad händer inom dig när du inte försöker kontrollera det? Vilka tankar, föreställningar eller känslor håller behovet vid liv?

Därefter kan vi arbeta med att förändra känslorna och perspektiven genom flera olika tekniker, ofta i ett avslappnat tillstånd av hypnos. När nervsystemet lugnar sig blir det ofta lättare att utforska nya perspektiv och synsätt kring situationen.

Målet är inte att ta ifrån dig kontrollen.
Målet är att du ska få tillbaka kontrollen så att du inte behöver leta efter den där den inte finns.

Det handlar om att ge dig större frihet att välja när kontrollen hjälper dig – och när du kan släppa den.

Låter det krångligt?

Jag lovar att det är mer krångligt att fortsätta med katastroftankar, ältande och ett kontrollbehov som löper amok.

Men jag inbjuder dig att själv avgöra genom att boka en tid eller fortsätta läsa mer om ämnet innan du bestämmer dig.

TA KONTROLL NU

FAQ – vanliga frågor om kontrollbehov

Är kontrollbehov normalt?

Ja. Alla människor behöver en viss känsla av kontroll. Vi planerar, fattar beslut, tar ansvar och försöker påverka våra liv. Kontrollbehov blir framför allt ett problem när mycket tid och energi går åt till att försöka kontrollera sådant som inte går att kontrollera eller som egentligen inte är vårt ansvar.

Är kontrollbehov en diagnos?

Nej. Kontrollbehov är inte i sig en psykiatrisk diagnos. Det är ett sätt att beskriva ett behov av att kunna förutse, påverka eller styra situationer, människor eller sina egna reaktioner.

Är kontrollbehov och tvångssyndrom samma sak?

Nej. Ett överdrivet kontrollbehov är inte samma sak som tvångssyndrom (OCD). Kontrollbehov kan förekomma i många olika sammanhang och behöver inte innebära att du har en psykiatrisk diagnos.

Är alla mottagliga för hypnos, även de med starkt kontrollbehov?

Kontrollbehov hindrar dig inte från att uppleva hypnos. Hypnos innebär inte att du lämnar över kontrollen till någon annan. Du är fortfarande medveten om vad som händer och kan avbryta om du vill.

Vad är skillnaden mellan omtanke och kontrollbehov?

Omtanke innebär att bry sig om en annan människas behov och välbefinnande. Ett överdrivet kontrollbehov kan uppstå när vår egen önskan om trygghet gör att vi försöker ta ansvar för eller styra sådant som egentligen tillhör den andra personen.

Kan perfektionism vara ett uttryck för kontrollbehov?

Ja. Om misstag eller osäkerhet väcker starkt obehag kan perfektionism bli ett sätt att försöka kontrollera resultatet och minska risken för att något går fel.

Ett friare förhållande till kontroll

Hur skulle det kännas att kunna använda kontrollen när den hjälper dig – men lättare släppa den när den inte gör det?

Om du kontaktar mig lovar jag att göra mitt bästa för att hjälpa dig hitta nya perspektiv, lugnare känslor och större frihet i relationen till dina tankar och ditt kontrollbehov.

Vi kan ses på min mottagning för hypnosterapi i Stockholm eller online.

Vänligen / Mats