Ta kontroll över ditt kontrollbehov
med hypnos i Stockholm
Det är lugnt – du kan känna tillit till att du inte har kontroll.
Att vilja ha kontroll är mänskligt. Känslan av kontroll kan ge oss trygghet och hjälpa oss att slappna av.
Problemen uppstår när vi försöker kontrollera sådant som ligger utanför vår kontroll – eller som egentligen inte är vårt ansvar. Då skapas istället oro, rädsla och stress – ofta helt utan kontroll.
När kontrollen inte hjälper behöver vi något annat: tillit.
Den här sidan handlar om hur våra tankar, känslor och beteenden kan förstärka kontrollbehovet – och hur vi kan hitta större frihet genom att skilja mellan det vi kan kontrollera och det vi kan behöva möta med tillit.
Vad är kontrollbehov?
Kontrollbehov är en önskan att kunna förutse, påverka eller styra det som händer – omkring dig, i relationer eller inom dig själv. Alla människor har ett behov av kontroll och det är i grunden något positivt. Vi behöver kunna planera, fatta beslut, ta ansvar och påverka våra liv. Problemet är alltså inte att du har kontrollbehov.
Problemet uppstår när kontrollbehovet riktas mot sådant du inte kan kontrollera – eller sådant som egentligen inte är ditt ansvar att kontrollera.
-
Du kan påverka hur väl du förbereder dig inför ett möte, men inte kontrollera vad andra kommer att tycka om dig.
-
Du kan planera en resa, men inte kontrollera allt som kan inträffa.
-
Du kan bry dig om människor omkring dig, men du kan inte ta ansvar för deras tankar, känslor och val.
När din trygghet blir beroende av att känna kontroll även över sådant som inte går att kontrollera, kan ett överdrivet kontrollbehov börja begränsa dig och din vardag.
Upplevelsen av brist på kontroll kan då väcka så starkt obehag att du till slut tappar kontrollen över själva kontrollbehovet.
Paradoxalt nog kan ett överdrivet kontrollbehov alltså vara ett försök att kontrollera negativa känslor. Men negativa känslor är inte farliga – de är bara obehagliga. I dessa fall är det inte mer kontroll som behövs – utan mer tillit.
Hypnosterapi vid kontrollbehov
Ett överdrivet kontrollbehov drivs ofta av oro och andra känslor. Att logiskt förstå vad som händer räcker därför inte alltid – du behöver också en känsla som gör det möjligt att släppa kontrollen.
Tillit är en sådan känsla.
När du känner tillit behöver hjärnan inte längre försöka skapa samma trygghet genom kontroll. Med hypnosterapi kan vi arbeta med både känslorna och de perspektiv som håller kontrollbehovet vid liv.
Kan man gå in i hypnos om man har kontrollbehov?
Ja. Hypnos innebär inte att du lämnar över kontrollen till någon annan. Du är medveten om vad som händer och kan avbryta när du vill.
Jag brukar snarare beskriva själva kontrollbehovet som en sorts hypnotisk upplevelse: uppmärksamheten blir så upptagen av hotet och behovet av att lösa det att andra perspektiv får svårt att tränga igenom.
Hur arbetar jag med kontrollbehov?
Vi börjar med att undersöka vad du vill och önskar kontrollera, vad du faktiskt kan påverka och vilka tankar och känslor som driver ditt behov av kontroll.
Därefter kan vi arbeta med att förändra känslor och perspektiv genom hypnosterapi, Havening, NLP och andra tekniker.
Målet är inte att ta ifrån dig kontrollen.
Målet är att du ska få tillbaka kontrollen så att du inte behöver leta efter den där den inte finns.
En session med hypnosterapi kostar 1 200 kr och tar vanligtvis 60–90 minuter. Vi kan ses på min mottagning för hypnosterapi i Stockholm eller online.
Hur skulle det kännas att kunna använda kontrollen när den hjälper dig – och ersätta den med tillit när så behövs.
Symtom på överdrivet kontrollbehov
Kontrollbehov kan se väldigt olika ut. För en person handlar det om att planera varje detalj. För en annan om att ständigt fundera över vad andra människor tänker.
Känner du igen något av det här?
-
Du har svårt att lämna saker åt slumpen.
-
Du vill gärna veta i förväg vad som kommer att hända.
-
Du dubbelkollar sådant du egentligen redan vet är gjort.
-
Du har svårt att delegera eller lita på att andra löser saker på sitt sätt.
-
Du tar ansvar även för sådant som egentligen ligger utanför din kontroll.
-
Du ältar situationer i efterhand och funderar över vad du borde ha gjort annorlunda.
-
Du försöker förutse problem innan de uppstår.
-
Du blir stressad eller irriterad när planer plötsligt förändras.
-
Du söker bekräftelse från andra för att försäkra dig om att du gjort rätt.
-
Du försöker kontrollera dina egna tankar, känslor eller reaktioner.
Det avgörande är inte kontrollbeteendet i sig, utan vad du försöker kontrollera, varför du gör det och hur mycket det begränsar dig i din vardag.
Varför får man överdrivet kontrollbehov?
Bakom ett starkt kontrollbehov finns ofta rädsla eller någon annan känsla vi helst vill slippa uppleva.
Det kan vara rädsla att misslyckas, göra bort sig, bli avvisad eller förlora något som är viktigt för oss. Ibland handlar det om rädslan för andras åsikter och våra tolkningar kring dessa. Ibland handlar det om rädslan för våra egna reaktioner på oss själva.
Kontrollbeteendet blir då ett sätt att försöka skapa trygghet.
Varför kan jag inte släppa kontrollen?
För att du inte har kontroll över alla dina tankar.
En stor del av de tankar som spontant dyker upp i vårt medvetande är kopplade till hjärnans standardnätverk (Default Mode Network). Vi väljer inte medvetet dessa tankar – de dyker upp.
Så länge tankarna är behagliga eller alldagliga är det inget problem. De kan till och med bidra till kreativitet och nya idéer.
Problemen börjar när tankarna fastnar i upplevda hot och katastrofscenarier. En tanke väcker en känsla som signalerar att något är viktigt. Ditt nervsystem vill rädda dig och har tolkningsföreträde – och hjärnan börjar leta efter en lösning.
Hjärnan vill lösa en känsla – inte minska ditt kontrollbehov.
Kontrollbeteendet blir därför en del av lösningen ur hjärnans perspektiv. Problemet är att det inte finns någon naturlig slutpunkt när vi försöker kontrollera det okontrollerbara.
Ju mer du försöker försäkra dig om att allt är under kontroll – desto fler saker kan hjärnan hitta som behöver kontrolleras.
Tillit – när kontrollen inte fungerar
Motsatsen till kontroll är nog tillit. Känslan och förmågan att tro på och lita på att saker löser sig, hur det än blir.
Det kan handla om tillit till dig själv och att du har gjort det du kan. Det kan också handla om att lita på att andra människor tar – och kanske behöver ta – sitt ansvar. Och inte minst om tillit till att du kan hantera det som sker även om det inte blir på ”ditt sätt”.
Tillit till de jobbiga känslorna
Om vi istället riktar tilliten direkt mot känslan av kontrollbehov kan vi upptäcka att vi kan känna oro, rädsla eller osäkerhet utan att omedelbart behöva göra någonting åt känslan eller försöka kontrollera den.
Ironiskt nog klingar känslor ofta ut lättare när vi slutar försöka kontrollera dem. Då blir det också lättare att tänka klart och upptäcka andra möjliga sätt att förhålla sig till situationen.
På vilket sätt blir ditt liv annorlunda när DU KÄNNER TILLIT i situationer DÄR KONTROLLEN INTE HJÄLPER DIG?
Strategier för att släppa överdriven kontroll
Att minska kontrollbehovet handlar om att öva på att skilja mellan det du kan påverka och det du kan behöva möta med tillit.
-
Låt någon annan bestämma. Välj en situation där resultatet inte är särskilt viktigt och prova att lita på någon annans beslut.
-
Låt bli att dubbelkolla. Har du redan kontrollerat att något är gjort? Prova att stå kvar i osäkerheten och lita på att den första kontrollen räcker.
-
Lämna över ansvar. Låt någon annan lösa en uppgift på sitt sätt – även om du själv hade gjort annorlunda. Ansvaret följer med uppgiften.
-
Öva på tillräckligt bra. Skicka mejlet, avsluta uppgiften eller lämna ifrån dig arbetet utan att först försöka skapa fullständig säkerhet kring resultatet.
-
Fråga dig vad du faktiskt kan påverka. Finns det något rimligt du kan göra – gör det. Om inte, prova att möta det som återstår med tillit istället för mer kontroll.
Lägg samtidigt märke till vad som händer inom dig. Vilken tanke dyker upp? Vad är du rädd ska hända? Vilken känsla får dig att vilja återta kontrollen?
Poängen är inte att tvinga bort kontrollbehovet.
Poängen är att du kan uppleva osäkerhet utan att automatiskt behöva göra någonting åt den.
Tillit betyder inte att du vet att allt kommer att gå bra.
Tillit betyder att du inte behöver veta det för att kunna släppa kontrollen.
Kontrollbehov i relationer
Att bry sig om andra människor innebär naturligtvis också att försöka påverka det som händer dem. Vi hjälper, stöttar, varnar och ger råd.
Svårigheten uppstår när vår egen trygghet börjar bli beroende av vad någon annan tänker, känner eller gör.
Då kan kontrollbehovet visa sig genom att vi vill veta vad den andre tänker, behöver upprepade försäkringar om att relationen är trygg eller reagerar starkt när någon gör något vi inte önskar eller hade räknat med.
Svartsjuka, bekräftelsebehov och överdrivet ansvarstagande kan också bli sätt att försöka skapa trygghet genom kontroll.
Andra människor är samtidigt kanske det tydligaste exemplet på något vi aldrig kan få fullständig kontroll över.
Vi kan lyssna, fråga, påverka och berätta vad vi själva upplever och behöver. Men ansvaret för en annan människas tankar, känslor och val tillhör ytterst den människan. Dessutom brukar människor sparka bakut när deras självbestämmande ifrågasätts.
Kontrollbehov och perfektionism – vad är tillräckligt bra?
Kontrollbehov och perfektionism går ofta hand i hand. Att vilja göra ett bra jobb är knappast ett problem. Höga ambitioner, noggrannhet och förberedelser kan vara stora tillgångar.
Problemet uppstår när känslan av trygghet blir beroende av att resultatet måste bli perfekt.
Om misstag känns hotfulla blir det naturligt att försöka kontrollera detaljer. Du kanske förbereder dig mer än du behöver, läser igenom mejlet en gång till eller har svårt att känna dig färdig. Det kan också bli svårt att lämna över till någon annan när du inte längre kan kontrollera resultatet.
Perfektionismen blir då lätt en kontrollstrategi: ”Om jag bara gör allting tillräckligt bra minskar risken för att något går fel.”
Om hjärnan söker fullständig säkerhet finns det alltid något mer att kontrollera, förbättra eller fundera över.
Att släppa på perfektionismen behöver inte betyda att du ska sänka dina ambitioner. Det kan istället handla om att göra det du faktiskt kan – och därefter känna tillit till att du kan hantera resultatet även om det inte blir precis som du tänkt dig.
Senast uppdaterad: 11 september 2026
Skriven av Mats Gaffa Karlsson. Hypnosterapeut, Havening Practitioner, vice ordförande International Hypnotists Guild
FAQ – vanliga frågor om kontrollbehov
Är kontrollbehov normalt?
Ja. Alla människor behöver en viss känsla av kontroll. Vi planerar, fattar beslut, tar ansvar och försöker påverka våra liv. Kontrollbehov blir framför allt ett problem när mycket tid och energi går åt till att försöka kontrollera sådant som inte går att kontrollera eller som egentligen inte är vårt ansvar.
Är kontrollbehov en diagnos?
Nej. Kontrollbehov är inte i sig en psykiatrisk diagnos. Det är ett sätt att beskriva ett behov av att kunna förutse, påverka eller styra situationer, människor eller sina egna reaktioner.
Är kontrollbehov och tvångssyndrom samma sak?
Nej. Ett överdrivet kontrollbehov är inte samma sak som tvångssyndrom (OCD). Kontrollbehov kan förekomma i många olika sammanhang och behöver inte innebära att du har en psykiatrisk diagnos.
Är alla mottagliga för hypnos, även de med starkt kontrollbehov?
Kontrollbehov hindrar dig inte från att uppleva hypnos. Hypnos innebär inte att du lämnar över kontrollen till någon annan. Du är fortfarande medveten om vad som händer och kan avbryta om du vill.
Vad är skillnaden mellan omtanke och kontrollbehov?
Omtanke innebär att bry sig om en annan människas behov och välbefinnande. Ett överdrivet kontrollbehov kan uppstå när vår egen önskan om trygghet gör att vi försöker ta ansvar för eller styra sådant som egentligen tillhör den andra personen.
Kan perfektionism vara ett uttryck för kontrollbehov?
Ja. Om misstag eller osäkerhet väcker starkt obehag kan perfektionism bli ett sätt att försöka kontrollera resultatet och minska risken för att något går fel.
Hittade du inte svaret på din fråga? Kontakta mig eller boka en session direkt.