top of page
Hypnosterapeuten Mats Gaffa Karlsson spelar dobro

Scenskräck och rampfeber
Hypnos med erfarenhet från scenen

Utan tvivel är man inte riktigt klok /Tage Danielsson

Tage Danielssons ord kan tolkas på många sätt. För mig handlar de bland annat om värdet av att tvivla på det vi tar för givet och våga se saker ur nya perspektiv.

Vid scenskräck tvivlar vi gärna på oss själva – men är samtidigt märkligt säkra på vad som kommer att hända: Jag kommer att göra bort mig. De kommer att tycka att jag är dålig. Tänk om vi också kunde tvivla på de tankarna?

Här hittar du tankar, tips och information om scenskräck, rampfeber och hur hypnosterapi kan hjälpa.

Vad är scenskräck eller talarskräck?

Rädslan handlar i grunden om att bli bedömd av andra. Vi människor är flockdjur och tillhörigheten till andra har genom historien varit viktig för vår överlevnad. Att bli avvisad eller utesluten kan därför uppfattas som ett hot mot vår existens.

Scenskräcken kan ta sig olika uttryck och framför allt dyka upp i helt olika situationer. Hur vi reagerar beror på hur vi tolkar sammanhanget – kontexten.

Det behöver inte ens handla om att stå på en scen. Rädslan kan komma när du ska tala inför andra, hålla ett bröllopstal, presentera något på jobbet, spela teater, sjunga eller spela inför publik. Den kan också dyka upp när du sitter bland åhörarna och plötsligt får en fråga.

Det gemensamma är inte scenen, utan situationen: andras uppmärksamhet riktas mot dig och du känner att du förväntas eller behöver prestera.

Center Gradient Transparent

Hypnosterapi för att hantera scenskräcken

Jag heter Mats Gaffa Karlsson och arbetar med hypnosterapi på min mottagning vid Hötorget. Efter nästan 40 år som musiker och nästan 30 år som musikpedagog har jag lång erfarenhet av scenen och av att undervisa och coacha musiker och sångare.

Vid första sessionen pratar vi igenom vad som händer när du ska framträda.

Vad är det du är rädd för? När börjar oron?

Vad händer när du tänker på ditt framträdande – i tankarna, kroppen och känslorna?

Utifrån det arbetar vi vidare med de metoder som passar just dig och det som kommer fram under samtalet. Jag använder bland annat hypnosterapi, The Psychological Illusion Model, Havening och andra metoder för förändring.

 

För en del räcker en session, medan andra vill eller behöver komma tillbaka för att arbeta vidare. Det beror på hur din rädsla ser ut, vad den hänger samman med och vad som händer under vårt första möte.

Du kan träffa mig på mottagningen vid Hötorget eller arbeta med mig online. Priset är 1 200 kr för 60–90 minuter.

Läs mer om min verksamhet här.

Orsaker – varför får man rampfeber?

Rädslan att stå i centrum utvecklas ofta genom tidigare upplevelser som format vår karta av världen. Erfarenheter från exempelvis skolan, familjen eller tidigare framträdanden blir delar av den inre karta vi använder för att tolka nya situationer och sammanhang.

På den kartan kan det finnas:

Föreställningar om oss själva:

  • Jag är inte tillräckligt bra.

  • Jag har egentligen inget att säga.

  • Jag får aldrig ihop någon struktur.

 

Föreställningar om andra:

  • De kommer att bedöma mig.

  • De kommer att märka om jag gör fel.

  • De kommer att tycka att jag låter dum.

Fokus utan scenskräck

Sådana negativa tankar kan kännas som självklarheter i stunden. Ibland växer de till rena katastroftankar om vad som kommer att hända om något går fel.

Hjärnan reagerar på vår tolkning av situationen – inte på situationen i sig. Om den inre kartan säger att det är farligt att göra bort sig, bli kritiserad eller visa sig otillräcklig kan ett bröllopstal, en presentation eller ett framträdande väcka en stark reaktion av rädsla.

Att börja ifrågasätta den inre kartan kan öppna för andra sätt att tolka det som händer.

Center Gradient Transparent

Vilka är symtomen på scenskräck?

När hjärnan uppfattar situationen som hotfull förbereder sig kroppen för att agera. Pulsen ökar, andningen förändras, musklerna spänns och svettningar eller darrningar kan uppstå. Kroppen mobiliserar energi.

Du känner säkert till vårt överlevnadssystems tre välkända strategier: fight, flight och freeze.

  • Vid fight kanske du spänner dig, pressar dig hårdare eller försöker kontrollera situationen.

  • Vid flight vill du komma därifrån, prata fort eller undvika situationen.

  • Vid freeze kan tankarna försvinna, kroppen stelna och orden plötsligt vara borta.

En ond cirkel kan uppstå när kroppens reaktioner i sig börjar kännas hotfulla: rädslan skapar starkare reaktioner, reaktionerna tolkas som tecken på att något håller på att gå fel – och rädslan ökar ytterligare.

Använd kroppens reaktioner till din fördel

Nervositeten innehåller energi som går att använda. Istället för att försöka trycka undan det som händer kan du låta reaktionen behålla sin riktning – men ge den ett annat mål.

  • Fight – låt kraften bli engagemang. Låt aggressionen och energin gå in i det du vill säga, spela eller sjunga. Publiken får gärna känna att det här är viktigt för dig.

  • Flight – låt flykten gå till ett annat perspektiv. Fly från granskningen av dig själv och in i publikens upplevelse. Vad ser och hör de? Vad vill du ge dem? De flesta i publiken vill att du ska lyckas.

  • Freeze – låt tomheten bli eftertanke. Stanna kvar i pausen. Den ger dig tid att andas, känna efter och hitta tillbaka. För publiken kan samma tystnad bli ett ögonblick av eftertanke och närvaro.

 

Fight får bli kraft. Flight får byta perspektiv. Freeze får bli en paus.

Vad upplever publiken?

De flesta i publiken vill att du ska lyckas – de är på din sida. 

 

När vi är nervösa blir vi däremot lätt upptagna av hur vi själva verkar, och publiken kan tolka precis samma beteende helt annorlunda.

 

Nervositet kan exempelvis uppfattas som engagemang. En sångare eller musiker som är märkbart berörd kan skapa närvaro och äkthet. Om du kommer av dig, tittar upp och hittar tillbaka kan publiken uppleva att du är närvarande tillsammans med dem.

Publiken vet dessutom sällan exakt vad du hade tänkt säga, spela eller göra.

Det är publikens upplevelse som räknas, inte din egen granskning av prestationen medan den pågår.

Publiken vill att du ska lyckas
Center Gradient Transparent

Vad kan du själv göra åt rampfeber?

Det finns flera saker du själv kan göra för att minska rampfebern och känna dig tryggare när du ska framträda.

Förbered dig – även på att något går fel

Lär dig materialet, prova tekniken och tänk igenom början av framträdandet. Men öva också på det oväntade. Tappa medvetet bort dig och hitta tillbaka. Be någon avbryta dig med en fråga.

Då tränar du inte bara på att göra rätt – du tränar också på att kunna fortsätta när något går fel.

Träna stegvis

Börja med att utmana dig själv där det känns möjligt. Håll presentationen för en person, sedan några fler. Spela låten för någon du känner innan du gör det inför en större publik.

Varje erfarenhet där du står kvar och genomför ger den inre kartan ny information:

Jag gjorde det.
Jag klarade att vara nervös.
Det gick att komma av sig och fortsätta.

Scenskräck eller social fobi?

  • Scenskräck är ofta knuten till specifika situationer – exempelvis att hålla tal, framträda eller göra en presentation – medan du kan känna dig helt trygg i andra sociala sammanhang.

  • Social fobi, eller social ångest, påverkar ofta fler situationer i vardagen.

  • Scenskräck och social ångest kan också förekomma samtidigt.

Om rädslan begränsar stora delar av ditt liv eller gör att du undviker många sociala situationer kan det vara klokt att söka professionell hjälp för en bedömning.

Senast uppdaterad: 21 september 2026 
Skriven av Mats Gaffa Karlsson. Hypnosterapeut, Havening Practitioner, vice ordförande International Hypnotists Guild

FAQ – vanliga frågor om scenskräck och hypnos

Kan man ha rampfeber trots att man är van vid att stå på scen?

Ja. Även erfarna musiker, skådespelare och talare kan bli nervösa inför ett framträdande. Reaktionen kan dessutom variera mellan olika sammanhang.

Kan hypnos hjälpa mot rampfeber och prestationsångest?

Ja. Hypnos och hypnosterapi kan användas för att arbeta med de tankar, känslor och automatiska reaktioner som hör ihop med rampfeber och prestationsångest. Hur arbetet ser ut beror på vad som ligger bakom rädslan och hur den visar sig för just dig.

När bör man söka hjälp för scenskräck?

Om rädslan begränsar dig i arbete, studier eller andra delar av livet kan det vara klokt att söka professionell hjälp. Detsamma gäller om rädslan finns i många sociala situationer och inte bara när du ska framträda.

Kan jag arbeta med scenskräcken online?

Ja. Hypnosterapi kan genomföras både på min mottagning vid Hötorget i Stockholm och online.

Gaffa Art - Terapi & Hypnos med omtanke

Mats Gaffa Karlsson
mats@gaffaarthypnos.com
070-676 88 95

 

Gaffa Art Hypnos - c/o Basterapi - Kungsgatan 37 - 111 56 Stockholm

Certifierad NLP Practitioner av Society of NLP
Certifierad Havening Practitioner i Stockholm

Integritetspolicy
Jag behandlar personuppgifter enligt GDPR och sparar endast de uppgifter som behövs för bokning och kommunikation.

 

Läs mer i min integritetspolicy.

  • Youtube
  • Facebook
  • LinkedIn
  • Instagram

©2026 av GAFFA ART HYPNOS. Skapat med Wix.com

bottom of page